madelenlarsson

Folks sinnen är som brunnar. Djupa brunnar fyllda med sött vatten. Och ibland, när en viss tanke är för obehaglig eller skrämmande, så kommer den personen som hyser tanken att låsa in den i en tung låda och kasta ner den i brunnen. Han lyssnar till plasket och sedan är lådan borta. Bortsett från att den inte alls är det, förstås. Inte på riktigt. Även den djupaste brunn har en botten, och att en saks placering är utom synhåll inte också innebär att den är borta. Den finns där fortfarande, vilande på botten. Och lådorna som de där onda och skrämmande tankarna är begravda i kommer att ruttna och att allt det otäcka som finns inne i dem kanske läcker ut efter ett tag och förgiftar vattnet. och när vattnet i brunnen är förstört kallar vi resultatet Vansinne!

Stephen King - drakens ögon